tisdag 21 februari 2012

Tomt

Han är verkligen borta. Hans doft är kvar i rummet han tidigare hade. Numera finns där inget kvar av honom förutom doft. Har gett bort allt...slängt eller sålt det... Orkade inte se hans rum fyllt och det stå tomt utan honom. Nu är det bara doften kvar.

Saknade hans tassar nu på morgonen... då jag kom hem från nattskiftet... inga tassar som hälsar. Ingen nos som sticker fram... ingen slick på handen...
Min älskade tassis... när tar smärtan slut?

Klarade en hel natt utan att lipa... tungt... hela scenen spelades dock upp igen. Maken som ringer från vetten... Fick ont i magen i den expeditionen... men det gick... hörde om och om igen... makens gråt...i telefonen...och sen beskedet...
Mindes min oro timmarna innan... som sedan bara gick över till fasa... och sorg... ilska över ja...vad? Livets orättvisa?

Men jag överlevde natten utan att gråta... lite ont i magen bara... känner eg. att det är för tidigt för mig att gå tillbaka... känner mig inte stark än... sover inge bra...sover med sömntablett... bara för att få lite...
äter katastrofalt...tvingar i mig för att leva... men ja...inte för att det är gott...

Men nu på morgonen så faller tårarna... saknaden... rutinerna... min älskade Dorak!

lördag 18 februari 2012

rainbow bridge

http://petloss.com/rainbowbridge.htm

5h sömn på två nätter...

Får nog inte ut mer tårar. Ögonen är alldeles röda och torra. Men själen och hjärtat gör lika ont idag som igår. Tomheten är lika illa. Hoppas dessa känslor lägger sig snart där jag bara kommer att få minnas de fina stunderna och kärleken till min lilla älskade...

fredag 17 februari 2012

13/4-2007->17/2-2012 16:35

Evigt saknad. Min älskade lilla iller. Mitt barn...min solstråle. Älskar dig!

Han fick somna in lungt och fint. Vi bad om kremering och urna hem. Får den om 2-3v. Vill släppa ut min älskade i det vilda. Så som det är ämnat. Han var min lille vilding. Så svårt att veta att jag inte kommer att höra lekandet i hans rum.

Har stängt dörren. Enormt ont att ställa in en tom transportbur. Enormt ont att bara säga adjö.

Men han mår bra nu.

Hade lymfom... usch jävla hemska illersjukdom. Älskade vän. Nu slapp vi se honom lida...

Han har det bra nu. Vila i frid älskade vän älskade barn älskade iller. Min Dorak

Dorak

Idag har ett av det hemskaste hänt mig. Inte bara mig utan maken också. Min älskade Dorak är sjuk och behöver avlivas. Det var ett av det tyngsta beskeden någonsin. Oerhört smärtfullt. Konstigt nog, trots att vetskapen om hans avlivning imorgon. Så känns det ok just nu. Det kommer inte att kännas bra. Dorak föddes 2007, den 13 april. Kommer att leva till idag 17/2-2012. Snart 5 år gammal. Många år med en liten. Har så många minnen, så mycket att glädjas åt. Så mycket ilska, hopplöshet men framför allt glädje. Han har varit ljuset i min ensamhet då jag studerade. Maken jobbade mycket då och ja, han höll mig sällskap. Han är en av mina bästa vänner och kommer att finnas djupt i mitt hjärta. Han älskade Dorak har betytt så mycket för vår tillvaro. Det kommer att kännas tomt. Oerhört tomt att inte höra krafsandet eller ja ljudet av att han äter och busar. Finns inga ord som beskriver min sorg just nu egentligen. Men jag hoppas av hela mitt hjärta att han inte lidit, för han har lurat oss fram till denna veckas sjukdom. Han har verkligen lurat oss ordentligt!
Kroppen är fylld med metastaser över tarmar, mage och ja hela kroppen. Illrar är mästare på att ljuga, vi har inte sett detta komma. Dorak har fått den bästa av maten. Inte bara torrfoder. Han har haft fina tänder. Förutom en lunginflammation varit kärnfrisk tidigare. Pigg och glad. Är än idag pigg och glad. Men beslutet för hans skull är att vi ger honom frid. Jag vill inte nå den dag som troligen är snart kommen, att han inte längre kommer att vara pigg och glad. Han har en sådan vacker päls, tjock och fin. Han är min Dorak såsom han varit de 5 åren. Känns så konstigt att veta att han är så sjuk. Då han inte visar det.
Hur fick vi reda på att han var sjuk? Jo, han började kräkas i förra veckan. Sen vart han bättre. Tänkte att han fått i sig lite mycket päls. Då det var päls i avföringen. Men så igår kom det en vattentunn diarré...och sen en till. Varningsklocka. Gjorde vad vi kunde, vätskeersättning bokade tid till idag och gav det han ville äta. Han fick i sig det han behövde.
Älsklingen fortfarande busig, lekfull och pigg. Tänkte det kanske bara är maginfluensa. Han är så fin, dock gick han ned sig i vikt på ca 2 dagar. Hrm... jo men det gör man. Om man kräks...

Hos veterinärn såg första röntgenbilderna bra ut, proverna såg fina ut. Veterinärn ville ändå kolla med ultraljud då liten kräktes och hade diarréer. Vet med mig som jobbar inom vården att röntgen inte visar det som det behöver visa...inte alltid...bara vissa saker.

Efter det kom beskedet. Och frågan... Kunde vi ha räddat honom genom att ha sett det tidigare?
Veterinärn trodde inte att symtomen funnits... Han var frisk i Juni efter hälsoundersökning. Han har varit pigg...fått enormt vacker vinterpäls. Detta går fort ibland. Och det är det hon tror är fallet. Det har bara gått väldigt fort.
För han är bortsett från tumörerna i ett väldigt bra skick.
Han är vacker.

Min största rädsla senare under denna dag är att jag kommer att få ta hem en tom transportbur. Komma hem till en tom lägenhet. Se hans tomma rum.

Hur klarar man det? Tiden läker sina sår... men tills dess? Hur fixar man det? Hur ska vi tömma hans rum?

Kommer att försöka sälja något till någon nybliven illerägare. Vissa saker är ganska nya. Sedan har vi en hel del torrfoder! Men just nu är det irrelevant. Det är svårt och irrelevant. Senare idag ska vi ta adjö av vår älskade vän. Vår älskade familjemedlem. Vårt älskade barn. För det är det han varit, vårt barn i familjen. Min älskade kära iller Dorak. Rinas Dorak för att vara exakt.

torsdag 9 februari 2012

Mima eller inte Mima...?

Igår kom det upp ansökningar för mima... medicinintermediärplacerna vi ska ha på mava... är hemskt sugen... men tänk om det blir bebis? Känns taskigt att gå internutbildningen och sen...äsch hörrni... jag är gravid... hrm...
Men samtidigt har det juh inte hänt något på 2 år... ja nu har vi uppnått 2 årsgrensen! Usch fy...
Ska faktiskt nog söka det. Det är ett sådant lyft för kunskapen.

Sen ja... var på VUL idag... två stora äggblåsor... hehe... hrm drömde en gång om tvåäggstvillingar... så varför inte? Läkaren sade dessutom att det är bara att köra på... så imorgon blir det ovitrelle! :D

onsdag 1 februari 2012

element

vaknade tidigt efter att ha sovit kasst... detta för att de skulle kolla elementen...nästsista steget, sen är de klara!

vad ser jag jo bumbibjörnarna på disney! yeay! lite mysmorgonunderhållning! nostalgi :D