Innan jag fick barn hade jag oftast lust att bara skrika åt dessa människor... efter att jag fått barn har det faktiskt inte blivit ngn skillnad... jag kan bli så arg även om jag måste hålla en god min och vara professionell.
Pratar om de som överdoserar för att festa, impulsar eller vill ta sitt liv...
Jag dömer inte den som gör det och med vad. Varsågod! Men snälla se till att ditt barn är i trygghet. Vad har den gjort för att förtjäna ditt elände? Varför ska detta barn stå där ensam i kanske mörker och sedan bli ryckt från sitt hem av någon främling? Lämna barnet/barnen hos ngn som känner barnet. Eller ta kontakt med socialen...
Men lämna inte barn ensamma för att sedan bli bortryckta av ngn främling. Livet må vara svårt och svart. Men oavsett så har du en skyldighet som förälder att göra det bästa för ditt barn. Tänk en extra gång innan du gör ngt. Tänk på ditt barn! Du behöver inte undvika att göra det du tänkt göra men snälla... sätt barnet i trygghet...
Inte för att jag tror att någon som utför dessa typer av handlingar kommer att läsa detta. Men behövde få ur mig detta. Tröttsamt och tungt att vara arg på en främlings handling och samtidigt vara tillmötesgående och snäll. Men personliga åsikter och dömmande hör inte hit i omvårdnaden av personer som utfört dessa handlingar...
