Så var det min tur...

Lille D vaknade med igenkläggade ögon. Stackarn kunde inte öppna ögonen alls. Nu rosslar det när han hostar, yeay! Det går åt ett bättre håll. Han har ätit lite på morgonen :)

Själv vaknade jag upp med halsont, huvudvärk, tunga bihålor och ont i halsen. Feber? Har inte tid att känna efter. Två alvedon och upp! Men först fick jag en kopp the och lite varma kläder av maken. Höll visst på att frysa ihjäl.

Är tvungen att tvätta kläder. Hade så ont i kroppen i morse att jag inte kom upp. Så mini D bajsade igenom blöjan och det hamnade på sängkläderna...yeay :/

Maken och lille D har sovit på soffan. Lättare för hnm att andas och hosta.

Nu är maken iväg till jobbet. Han ser slutkörd ut stackaren. Två pass kvar för hnm sen är han ledig till den 7. Eller "ledig".

God fortsättning!! :)

Närakuten

Hade eg. Tänkt avvakta till imorgon. Men när lille D får 39.3 graders feber kl 20:30 trots ipren som gavs 17 och sedan alvedon vid 19:30... och han ligger och gnyr samt säger "aj aj aj"...tar sig för halsen och örat. Ja då ringde jag närakuten och fick komma in direkt. En begynnande öroninflammation, men som i dagsläget inte görs något åt. Hem och krya på dig med en återbesökstid på söndag. Skrutten han ser så eländig ut!
Väl tillbaka så möttes vi av maken i porten som precis kommit hem från jobbet.

Tidigare idag fick vi hemkörd en babygunga av en väninna :) Fick köpa den för ett bra pris. Maken satte ihop graco sweetpeace gungan åt mini D nu på kvällen. Ja ni ser på bilden hur bra han har det ;) inte många 1 månaders bebisar som får vaggande ryggmasage kl 00 på natten. Maken sitter med lille D i soffan och försöker få hnm att sova. Själv sitter jag i köket och äter lite i lugn och ro medan mini D vaggas av gungan. Känns som om denna gunga kommer att vara en av mina bättre vänner nu när jag har två mindre barn.

God jul -version 2

Här firar vi med att ta det lungt med en sjuk lille D. 39 graders feber och skällhosta. Var hemma och fick avlastning av pappa och nu blir vi omhändertagna med god mat av mamma.

3h sömn, ingen frukost och ingen lunch. Nu är jag helt slut!

En liten D som är klängig, hängig och har matvägran.
En mini D som är klängig och i behov av närhet.

God Jul!!

Ps. Vi stannade inte länge hos mamma. Fick ta med mat hem istället. Hann inte ens äta...lille D fick 39.9 trots alvedon och bara skrek. Han mådde inte bra alls. Så vi gick. Men nu ska vi snart duka upp det vi fick med oss från mina päron.

Hoppas ni har en riktigt god jul nu! Ska själv äta och sen öppna lite paket med lille D. Vi vuxna utbyter inget, men de små får :)

Kram på er! ♡

Sjukstuga

Maken är hängig. Har till och med fått munsår.
Mini D är täppt i näsan och nysig. Men börjar bli bättre.
Lille D hade 39.6 graders feber nu under kvällen. Han har inte velat äta eller liknande :/ hostar enormt gör han också... ont gör det. Min lilla pojke. Det gör ont i hjärtat.

Imorgon är det julafton... det var tänkt att vi skulle fira med mina föräldrar. Kanske inte blir ngt alls dessvärre. Vi får se hur mina små pojkar mår. Maken jobbar så vi får se hur vi klara detta.

Mini D är hela 4 veckor redan! Gisses...tiden går enormt fort. Näe ska fortsätta fixa... har för första gången på alla år tänk sätta upp julgranen sent... nämligen idag. Mest för att liva upp stämningen för lille D... han börjar bli medveten om saker.
Annars hade jag struntat i det i år igen. Men nästa år måste vi sätta upp den i tid. 1 december är eg. Vår tradition.

Bakat semita (typisk kaka från mitt hemland) och gjort rispuffkola :)

Hoppas min söte lillkille mår bättre imorgon. Hade varit enormt kul. Har i år råkat köpa en del julklappar till hnm ;)

Tänder

Inser idag att lille D har fått alla sona tänder på nedre käken. När kom de två sista??? Hrm hur har jag kunnat missa det? Har nu efter ca 1v kämpande lyckata titta på övre käken. Där saknas det 2. Hehe

Idag blev det sista dagen på förskolan. Sen är det uppehåll till 7 januari. Tanken var att han eg. Skulle gå imorgon, men blev idag hemskickad med feber. Som vanligt har han feber 1 dag och sen är han bra. Dock med hosta i 1v. Ibland 2... så har  det varit hela hösten. Ena förkylningen efter den andra.

Virkade en liten duk och en klädsel till en jullykta, en varsin fick hans förskolepedagoger. Hade eg. Tänkt ge bort bokmärken till de på avdelningen bredvid samt till hans (utöver lyktan och duken). Men det hann jag inte med då han blev hemskickad. På bilden ser ni den enda av de bokmärken jag hann virka. Så det får min syster utav mig :)

Näe nu är det dags för "nattvakan" mini D har ju magknip och accepterar bara att sova på en på nätterna. Inget annat funkar... skrikkalas vill vi gärna vara utan!

Andras bitterhet

På min Facebook nyhetsflöde meddelar loppi genom att dela en nyhet att prinsessan Madeleine väntar sitt andra barn. När jag bläddrar förbi råkar jag klicka upp kommentarerna... läser bland annat "synd att det inte är Viktoria", "vafan en till att betala skatt för" och "vem fan bryr sig". Jag är inte den som följer kungahuset, för mig betyder de inget och vi skulle lika gärna kunna avskaffa kungahuset. Men att offentligt vara djupt negativ över att ngn väntar barn är väl lite att ta i? Skriv det på din blogg där man får valet att läsa eller inte, eller håll det för dig själv och annars som i detta fall säg det mellan vänner. Men är inte det rent elakt att skriva det under bilden som kungahuset delar ut? Med själva meddelandet... det är ju som att säga det i ansiktet på personen. Och att vänta ett barn (oavsett hur detta görs) som man tänkt behålla är en enorm fin spännande längtansfull känsla. Inte vill man väl få den känslan nedtryck av negativa kommentarer?

Som sagt, kungahuset betyder inget för mig. Men tänk om det där vore jag som lade ut mitt glädjande besked och fick dem kommentarerna?

Skärpning tänker jag!

Dag 1 och morgon 2

Dag 1 gick hyfsat bra :) lyckades med morgonen enormt prima enl mig. Lille D kom iväg i tid till förskolan och hämtningen skedde enl planerna :D

Natten var si och så. Kl 3 på natten vaknar mini D och har enorm magknip :/ vankar och kör med pipen. Vid 4 somnar vi åter. Väcks kl 6.20 av lille D som ropade efter pappa "dapappadapappa"... maken är på jobbet. Mini D börjar gråta. Lille D gråter för att han inte hittar sin pappa. Går upp tröstar båda barnen och börjar fixa med frukost. Lägger ner mini D i vaggan, han är tyst en liten stund. Går på toa, mini D gallskriker, lyfter upp och börjar amma... från soffan tittar jag in i köket... lille D har fått syn på frukosten och tittar på mig. Pekar och tar ut nappen... ber mig sedan att lyfta upp hnm i sin stol. Jag ber hnm att vänta en liten stund.
*suck* vad händer? Han börjar att gallskrika och slänger sig på golvet. Mini D har nu domnat vid bröstet, lägger ner hnm i vaggan. Tar upp lille D, tröstar och försöker sedan sätta ner hnm i stolen. Han blir arg och börjar att sparkas och skrika i stolen, tydligen har jag inte hållt om tillräckligt.
Han börjar storgråta och skrika, i samma veva börjar mini D att storgråta och skrika. Tröstar lille D, han börjar sedan att äta frukost. Går iväg och hämtar mini D och lille D börjar självfallet åter att gråta för att jag lämnar rummet. Kommer tillbaka och lille D blir åter lugn. Tack och lov!!! Efter frulle vet jag inte hur men tänder borstas, kläder tas på och av.
Mini D har jag inte kunnat lägga ner mer än 5 min utan gråt. Förutom kl 8. 20! Yeay!! Då tar jag på lille  D ytterplaggen. Hade dagen innan bett mamma, som ska lämna lille D på färskola idag, att ringa en signal för att sedan komma in i lgheten. Vad gör hon? Jo hon ringer och ringer... stress!? Tittar på kl...den är ju bara 8.25 hon skulle komma 30... förstår inget... lyckas när jag klätt på ungen svara i telefon... då stod hon och väntade utanför dörren och jade glömt det vi sagt dagen innan.

Nu sitter jag här... mini D sover. Jag är svinhungrig men dödstrött och huvudvärk. Vill jag sova eller äta frukost?

Själv

Imorgon börjar maken att jobba igen. Förvisso 3 dagar men ändå! Ska klara mig nu i tre dagar med två ungar ;) önska mig lycka  till.  Ni får gärna leta efter en psykotisk tjej som irrar runt i södra sthlmsområdet. Då vet ni att det är jag ;)

De lyckades fixa mina glasögon igår! Så underbart bra och skönt!!! Hela helgen blev räddad :)

Tårar

Kära dagbok... vad jag önskar i detta nu att jag vore i ett varmt land med en drink i handen...hade barnpassning...och bara fick vara en stund.

Kl är inte ens 10 och jag har bara lust att gräva ner mig. Sovit dåligt då mini D bara velat sova på oss i natt. Lille D är nu på morgonen grinig och klängig. I det hela slumrar jag till när jag ammar och vaknar av att maken skriker högt "men släpp glasögonen!" Får sedan mina glasögon i hand... de är obrukbara. Ungen har böjt dem... då orkade jag inte mer och brister i gråt. De kostar strax över 7000kr och utan dem ser jag inte mer än 10 cm framför mig utan att få ont i huvudet. Resten är sjukt suddigt. Detta sker kl 8:30...synsam öppnar 11. Hoppas de kan böja tillbaka mina glasögon.

I allt blir jag så frustrerad och utbrister att jag vill sälja lgh. "Hur tänkte vi!? 3 trappor utan hiss??" Älskar vår lgh...vill inte flytta. Men ja... känner mig lurad i en sak. Hör bm ord som hon sade sista besöjet "förstår att du äf trött och mår dåligt fysiskt av din graviditet, att du har ont. Men snart är det över och allt blir bättre". Vet inte... att de 2 första veckorna varit rädd för att hosta, skratta, nysa, göra en hastig rörelse och gå på toa. Fortfarande foglossningar och ont i svanskota. Ha ont i bäckenet och rygg för att musklerna är helt försvagade efter grav och förlossning.  Är det bättre... oavsett form av förlossning så upplever jag att antingen så vågar vi kvinnor inte klaga högt eller så är jag en klen sådan som vid båda mina grav och efteråt upplevt mig kroppsligt förstörd. Iom det känner jag mig lurad då jag upplever att info lm detta inte framkommer...att man kan må kroppsligt dåligt utan det verkar som om det allmänna är att "du mår prima efter".

Förlåt läsare... bitter just nu... är otroligt handikappad utan glasögon. Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Hoppas ni fått en bra helg!

Lucia

Mysigt att få uppleva sonens första lucia! Förskolan var ute och sjöng 4 sånger, inget luciatåg då de är för små än. Men lite sång med gester :) Var mest vi föräldrar och pedagoger som sjöng, men ändå! :) Efteråt var det fika ute. Riktigt mysigt. Sedan blev det fika hos min syster. Hon gade bakat bullar med saffran och mandelmassa. Gissa om jag lär ha gått upp ngt kilo nu? ;)
Perfekt lucia! Hoppas ni andra fått en fin luciadag :)

Blöt handduk

Jag glömde att tipsa om ett tips jag fått från min bvcssk.

Det är så att lille D får kruppliknande hosta och ibland krupp när han är förkyld. De föräldrar som har barn med krupp vet hur jobbigt det är och att ett öppet fönster kan hjälpa oerhört. Självfallet kommer denna hosta när barnet sovit ngn timma. Riktigt plågsamt att höra!!

Har läst att genom att öka luftfuktigheten i rummet så kan det underlätta och i vissa fall även går denna hemska hosta att undvikas nästan helt. När vi var på bvc så påpekade jag detta och att vi skulle gå och köpa en dunk som man hänger över elementet. Då kom hon med ett enormt bra tips. Att hänga över en fuktig handduk över elementet. Detta går endast om det är fjärrvärme (vattenburna element). Har nu testat i två nätter sen den hemska natten. Och vet ni! Det blir ngt fuktigare i luften. Han hostar men det är inte den där skälliga hostan som han brukar ha i flera nätter.

Ett billigt tipps! :)

Hörseltestet med mini D gick prima. Ett test på 2 min behövdes. Så resten av den bokade timman kunde den ssk som utförde undersökningen ta och pyssla med annat. Kändes dock tradigt 50 mins resväg för 2 mins undersökning.

Småbarnsförälder

Igår var det stormigt. Usch hade vi inte haft bvc så hade jag aldrig aldrig tagit mig ut. Så himla ruskigt och kallt.
Extra trött var jag också iom den nattliga aktiviteten.

Ngt jag uppskattade var att min bvcssk såg att jag var gråtmild. Men påpekade bestämt att jag inte kände mig deprimerad utan bara tröttgråtmild efter natten. Hormonerna är inte där de ska vara än. Den klapp på axeln hon gav mig och en riktigt efterforskande blick, fick mig att känna mig oerhört sedd. Med lille D fick jag aldrig den frågan, blev inte sedd på det sättet...vilket jag hade behövt. Jag var trots allt avtrubbad då, blev riktigt ledsen och mådde ganska dåligt ett bra tag. Men mitt i allt kaos som nybliven förälder så hade jag inte tid att ta hanf om mig själv. Så blev enormt glad över frågan och den extra omtanken! Så som det bör vara men som inte alla lägger vikt på.

Mini D går stadigt upp sina gram. Väger nu efter 2v hela 3765g och är 51.5cm lång. Har gått upp ca 700g sedan vi lämnade bb och växt 3.5cm. Känner mig riktigt nöjd!

Själv har jag gått ner ca 6 kilo. Vägde inte mig sista veckan, men tror inte jag hade gått upp ngt nämvärt. 9 kilo kvar! 9kilo måste jag ned till augusti. Det är målet :) Ska på bröllop då och måste se snygg ut tills dess!!!

Idag ska vi på hörseltest. Drygt att åka till sjukhuset för 5 min test. Ett test som tydligen inte görs på alla sjukhus i landet och inte i båda öronen på vissa. Men men... hoppas hans vänstra öra ger utslag nu. Det har den inte gjort på två av de tidigare gånger vi varit på test. Men högra gav fina utslag :)

Lååång natt

Kl är 02:30...Alla är vakna...

Mini D har magknip.
Lille D har hosta... lite åt krupphållet då och då.

Vi föräldrar ja för att ta hand om varsitt barn *gäsp*

Vi ska ha ont...eller?

Denna gång har jag mer tid att fundera på vad som händer i kroppen...vad som händer efter.

Som Lm skriver i en kommentar, det är extremt dålig info angående efter förlossningen. Är det för att vi inte ska skrämmas? Eller vad?

Idag är avslaget som bortblåst. Eg. Inget ovanligt, det gör så. Den kommer och går och kan pågå så i flera veckor. Anstränger man sig mer så kan det öka... hos vissa pågår det i någon vecka hos andra i upp till 12 veckor. Vanligast är 4-8veckor. Ja! Man kan blöda så länge...men tänkte inte skriva mer om det...iaf inte just nu...

Något som retar mig är att vi kommit så långt i att förstå att smärta inte är naturligt att ha i större omfattning och vi ska smärtlindra i högsta möjliga mån. Medan vi befinner oss inom sjukhusmiljön!
Som sköterska är jag snabb på att smärtlindra i mitt dagliga arbete. Att vara still som oftast sker då man har ont ökar komplikationer som ex blodproppar. Smärtlindring är A och O. Detta har man förstått under en förlossning också. Att smärtlindra för att orka med en förlossning, då detta tar på krafterna. Smärta tar oerhört mycket av ens energi. Smått under B B-tiden också. De påpekar att har man ont så säg till för du ska upp och röra på dig.
  Men efter BB? Känns lite som man blir utelämnad efter. Tycker besvären kommer som mest när man är hemma. Konstigt nog...eller? Eg inte nu ska du laga mat för dig samt ta hand om en liten också...

Det jag reagerade mest på var när jag var på återbesök och påpekade att det gör ont i brösten och bröstvårtorna när jag ammar trots att han tar ett fint grepp. Får då som svar ja, det ska göra ont. Jaha...det ska visst göra det...jag ska pinas flera gånger om dagen...

Räcker inte det med att det stramar och gör ont där nere när jag hostar? Eller skrattar...eller rör mig.

Har fått fråga väninnor hur länge de haft ont för att veta vad som är "normalt" innan jag kan ropa på sjukvården igen. Fått svar allt från 2-10 veckor innan svullnad och smärta gått över till ömhet. Den infon fick jag aldrig. Fick bara veta att det kan svida ett tag när du kissar och göra lite ont.  Men de flesta jag pratar med upplever att helvetet brakat lös.

Tydligen är det visst ok med smärta, det ska göra ont efter en förlossning. Jo men visst hade jag inte förväntat mig att vara helt återställd efter ngn timma... hade dock gärna fått infon om denna smärta i olika skeenden... hade fortfarande valt vaginalt före kejsarsnitt. Men hade nog känt mig mer förberedd och inte funderat samt oroat mig för om ngt var fel på mig? Eller om jag bara allmänt är fjantig som knappt vågat kissa de första 8 dagarna pga smärta.

Amningen, det var jag förberedd på. Det var samma med lille D. Men minns att jag mådde riktigt dåligt första gången. Nu biter jag ihop. Andas genom den förata smärtan som efter en stund släpper, tack och lov!

Det fokuseras mycket på tiden under graviditeten, förlossningen och amningen. Men det utelämnas mycket angående efter, hur våra kroppar blir och kan reagera. Vad är normalt att känna och inte... googlar man på det så får man upp många trådar om hur andra upplever det... och då inser man...jag är inte ensam... då är det normalt...
Men detta letar man ju inte upp innan då man faktiskt inte visste att det kunde ske och att man kunde må så här...

Avslag

Nog måste det vara det charmigaste efter en förlossning...det förutom ett värkande underliv, sprängda ömmande bröst och allmänt efterhängsna foglossningar...ja juste och spricka i svansskotan som gör sig påmind vid de flesta rörelser och i sittläge.

Men det här med avslaget... ja charmig sak! Har nu gått 11 dagar sedan förlossningen. Har senaste 1.5 dygn endast haft lite gult/orange pyttevätska. Idag när jag var på g upp för trapporna kände jag hur det rann till. Det bara gick igenom kläder... yeay tänkte jag. Har jag blivit inkontinent också iom att jag har svårt att hålla gaser pga rupturen. Men näe... hinner in i lägenheten springer till toa och ser blod. Oj vad mycket blod! Hrm... avslaget var väl inte över än kan jag tro?? Sådan tur ska jag väl inte ha??

Skit rent ut...

Fy i helvete!! Minns att jag hade så här med lille D också. Under tre kvällar på raken så svettades jag floder och frossade. Det sitter långt in i kroppen. Strålar och jag fryser trots att jag är påbyltad en massa kläder. Skakar som ett asplöv. Det är riktigt hemskt!! Svetten rinner och kläderna blir dygnsura snabbt :/
Som de abstinenta patienter jag har haft ngn gång ibland. Vill minnas att efter detta började jag gå ner i vikt och jag blev mer mig själv. Hormoner och allt. Som om kroppen återställer sig på en gång. Inte behagligt alls. Mår riktigt dåligt!!!

Småkaos

Hehe ja, vad säger man? Jag går och duschar nu på morgonen, maken springer runt! 8.55 lyckas han ta sig iväg med lille D. Jag och mini D stannade kvar för att amma, ska snart iväg till bvc. Påpekade för maken innan han gick att nya rutiner behöver skapas. Han såg lite stressat tillbaka och nickade. Sprang sedan iväg. Underbara make! Gör allt för att jag inte ska behöva stressa.

Näe måste iväg nu. Mini D blir ikväll redan 1 vecka gammal!