Kära dagbok... vad jag önskar i detta nu att jag vore i ett varmt land med en drink i handen...hade barnpassning...och bara fick vara en stund.
Kl är inte ens 10 och jag har bara lust att gräva ner mig. Sovit dåligt då mini D bara velat sova på oss i natt. Lille D är nu på morgonen grinig och klängig. I det hela slumrar jag till när jag ammar och vaknar av att maken skriker högt "men släpp glasögonen!" Får sedan mina glasögon i hand... de är obrukbara. Ungen har böjt dem... då orkade jag inte mer och brister i gråt. De kostar strax över 7000kr och utan dem ser jag inte mer än 10 cm framför mig utan att få ont i huvudet. Resten är sjukt suddigt. Detta sker kl 8:30...synsam öppnar 11. Hoppas de kan böja tillbaka mina glasögon.
I allt blir jag så frustrerad och utbrister att jag vill sälja lgh. "Hur tänkte vi!? 3 trappor utan hiss??" Älskar vår lgh...vill inte flytta. Men ja... känner mig lurad i en sak. Hör bm ord som hon sade sista besöjet "förstår att du äf trött och mår dåligt fysiskt av din graviditet, att du har ont. Men snart är det över och allt blir bättre". Vet inte... att de 2 första veckorna varit rädd för att hosta, skratta, nysa, göra en hastig rörelse och gå på toa. Fortfarande foglossningar och ont i svanskota. Ha ont i bäckenet och rygg för att musklerna är helt försvagade efter grav och förlossning. Är det bättre... oavsett form av förlossning så upplever jag att antingen så vågar vi kvinnor inte klaga högt eller så är jag en klen sådan som vid båda mina grav och efteråt upplevt mig kroppsligt förstörd. Iom det känner jag mig lurad då jag upplever att info lm detta inte framkommer...att man kan må kroppsligt dåligt utan det verkar som om det allmänna är att "du mår prima efter".
Förlåt läsare... bitter just nu... är otroligt handikappad utan glasögon. Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Hoppas ni fått en bra helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar