Jag var faktiskt på väg att stanna kvar i sängen. Tessan skulle juh inte med.... då kändes det som att näe...då finns det eg. ingen som inte ser om jag tar mig dit eller inte. Dumt tänkt! Men jag tog mig till gymmet. Stod på den där cross, löpbandet, cykeln och steppmaskinen i 15 min vardera. Körde även lite hårdare än sist. Sen körde jag armar i ca 30 min. Nu måste jag säga att det var väl det bästa jag kunde ha gjort!!!
Trött som attan men helt stolt över mig själv. Tog mig dit och jag preserade till max. Eg. min kamp är att se om jag får igång kroppen, se om min ägglossning kan komma igång utan hormoner... men men... siktar ändå på hjäl den 22 november. Snart dags! Snart dags för utredningsstart! Vad vi har längtat och väntat :) Men nu ser man snart målet inför det...sen får vi se hur lång tid allt tar och sen vad de kan hjälpa mig och maken med...
Näe en dusch och lite mat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar