Igår hade jag bara lust att skita i allt. Bara gå och lämna allt!
Lille D ville amma 1 gång i timman fick inge ro ens till att gå på toa. Fick inte lämns hnm liggandes, han skulle med överallt i famnen dessutom.
Ville ut men allt bara tog så förbannat mycket tid. Lyckades värma maten och ta två tuggor. Då var jag nära på att bryta ihop!
Hur gör ensamstående!? Satt och grät på kvällen då maken kom hem. Han undrade om jag inte kunde pumpa ut mjölk så att jag kunde gå roa mig en halv dag eller så? Men hrm en måltid går att missa men en halv dag blir knepigare för brösten.
Eg. Handlar det mer om brist på mat och sömn. Men aah igår ville jag inte vara mamma alls.
Systern min räddade mig en stund. Hon var hemma och tog med mig ut till centrum. Var välbehövligt!
Mmm...mums.... det luktar mysigt i ngns blöja! Han lär vakna snart så får invänta på det innan byte... urg härlig doft att vakna till! ;)
Jag tänker jätteofta på en vän som är ensamstående (och saknar dessutom mamma, pappa, syskon etc). Hon är liksom SJÄLV helt och hållet? Hur går det till? Jag vet att jag inte kommer fixa det utan avlastning... Tur att man har krockkuddar runt omkring sig ;)
SvaraRaderaVerkligen! Ensamstående ska ha en eloge!
Radera