Mötet

Vad komplett jag kände mig när hela familjen var samlad. Obeskrivlig känsla. Livet var fantastisk innan mini D, min familj var underbar och hel. Men tanken om syskon hade nog funnits där, trots beslut om att inte skaffa fler barn om det inte gått med de försöken vi tänkt. Tanken hade nog gnagt mig om att ngt saknades trots det underbara barn jag redan hade.

Men när maken och lille D kom in genom dörren i vårt rum på bb. Ja känslan var enorm. Mina fina 3 pojkar! Nu är livet komplett. Jag känner mig otroligt hel.

Måste få dela med mig av ngt roligt som jag inte hade med på förlossningsberättelsen. När vi ringde till förlossningen efter att vattnet gått så säger bm i luren "vill du komma in på en undersökning eller vill du avvakta? Det kan hända att du får åka hem då det kan ta 1-2 dagar till innan bebis kommer". Jag svarar att jag vill in. Kände redan att jäklar näe han är på väg!
När jag sätter min fot på förlossningen så öppnas en undersökningssalsrumsdörr, snabbt ser bm att näe! Det är på g. Säger högt vi tar henne på 5:an istället! Inte hanns det med ngt idkoll. Knappt presentation. Ca 1h från att vi klev in.

Min pappa som körde in oss gick och åt middag. Hann precis klart då han får beskedet att hans andra barnbarn var född. Ngt chockad men inte fullt förvånad. Han hade varit livrädd att jag skulle föda i tjänstebilen!

Idag ska vi få åka hem efter 19:19. Inväntar pku-provet. Sen får vi börja vår nya vardag! Längtar och fasar. Vill inte vara på sjukhuset mer... inte min grej att vara patient ;)

Slänger upp nyföddsbilderna på pojkarna också. Här syns det inte men överst är lille D och under mini D.
De är otroligt lika i kroppsutseendr bortsett från tre detaljer. Lille D har sendrefärgat tunnt hår, är rel ljus i hyn och har melerade gråblå ögon. Mini D har ngt tjockare mörkt hår, bruna ögon och mörkare hy. Vi fick en av varje upplaga, ena otroligt lik mig i hår, hud, ögon och en otroligt lik maken. Men båda är otroligt lika i sig, det syns att de är syskon!