söndag 24 mars 2013

Gudrun Abascal

Hon är en fantastisk författare. Hon är lugnande och betryggande. Fin i språket och det är lätt att följa hennes tankeform. Just hennes egna förlossningsberättelse var så fin och söt. Just detta som många säkert tänker: tänk om jag inte älskar mitt barn från första stund?
Det tar hon upp i sin egna berättelse. Jag tror inte fullt på moderkärlek i från början. Den finns säkert men inte för alla. Trots allt är det en liten individ som man ska lära känna. Inte älskar man sin partner redan från första ögonkastet.
Men oavsett hur man känner från första stund så är barnet ändå inte oönskat!!! Absolut önskat och efterlängtat i från första stund som tankar om barn satte grill i huvudet. Iaf hos mig!
Jag känner otrolig värme och kärlek till de små rörelser i magen, men det betyder inte att jag kommer att känna så precis vid födelsen. Men jag tvivlar inte på att denna kärlek kommer att infinna sig kort därefter.
Tänker bara på min relation till min mor. Jag har sedan jag flyttat hemifrån, det var ett tag sedan, kännt ett starkare band och än mer kärlek till henne som innan dess inte fanns. Min mor är en av mina bästa vänner. Och det tog vad? Jo ett helt barnaliv och tonårsliv! Relationer tar tid och byggs hela tiden på.

Så känn dig inte mindre fin mamma bara för att de där känslorna som du förväntas känna inte kommer på en gång! Du är inte mindre värd som mamma och du är inte en sämre mamma för det! Du kommer ändå att bli den bästa för ditt barn som du inom tid kommer att älska så =) Så har jag valt att tänka... och det är fint att en författare som dessutom är barnmorska tar upp liknande tankebanor. Det tror jag sätter mindre press på blivande föräldrar.

2 kommentarer:

  1. Jag läste hennes bok inför förlossning nr 1 och blev peppad att föda barn. Sedan blev det planerat snitt pga sätesbjudning. Sista delen, om komplikationer, ville jag däremot inte läsa. Jag stack huvudet i sanden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maken vill inte heller läsa den delen. Förstår det! Oavsett så kommer jag nog att läsa igenom den hur jobbigt det än är. Det ofattbara kan dessvärre hända... men jag tror att oavsett om jag läser den eller inte så kommer man aldrig att vara beredd... men däremot att man är medveten om att "detta händer aldrig mig" inte finns i verkligheten utan att man är fokuserad på att allt kommer att gå bra men att man inte är naiv inför det ofattbara och hemska.

      Hehe... känns som lite för mig. Är peppad nu inför en kommande förlossning, men om lillen inte vänder på sig eller om inte vändningen går bra så blir det nog snitt! Lite retsamt måste jag säga, men men så är det =)

      Radera