Växtvärk

Hade kraftig livmoderväxtvärk under v. 2, 5-5 på kvällen, sedan försvann de helt. Trodde mensen var på g för det var som mensvärk. Inte molande.

Har sedan haft molande värk i slutet av v.8 och även då kvällstid och nu när jag sover åter lite mer än molande värk om natten. Andra natten nu. Vaknar och sover dåligt av värken. Läst runt lite i forum och jag är inte ensam.
Inte orolig då värken liknar det jag hade i början. Bara jobbigt då jag inte kan sova ordentligt.

Vaknade enormt hungrig i natt. Har inte haft matlust alls på tre dagar. Men nu mitt i natten! Samt bröstvärk. Har inte haft det på ngr dagar på dagtid, mer än svullnad.

Köpte små persikor som maken lade på mitt sängbord. Utifall jag skulle få extremt hunger ngn mer gång under natten.

Idag ska vi berätta för makens föräldrar. Jag är inte nervig då jag inte tänker säga ngt. Han får dra upp ämnet. Jag tog tjuren vid hornen och försökte förklara fler hans mamma Ang. Min pcos och vår behandling. Vilket ledde till många jobbiga stunder för mig pga hennes klantiga kommentarer. Hon menar väl men tänker sig inte för om hur hon uttrycker sig. Vilket är väldigt besvärande.

Mina föräldrar vet om det sedan testdag. Mamma är dock jobbig genom att hon frågar mig hur jag mår fast med barnröst... blir irriterad varje gång och svarar att jag mår bra trots att jag kanske mår piss för stunden. Men orkar inte med hennes "mammighet" som kommit till nu under hennes pre-menopause. Hon har blivit så klängig och nästan jobbig till en viss grad.
Tycker synd om pappa ibland, han kan knappt göra ngt själv ibland utan att hon frågar efter hnm eller ringer som en tok.

Men när vi berättade fler mina... eller ja maken var där... men han blev så blyg trots 10 år! Så han vågade inte ta upp ämnet. Så jag tänker inte säga ett knyst idag. Hans tur.

Jag hade helst velat att det skulle dröja till efter v. 12 men så är det nu. Han vill och varför ska mina veta och inte hans? Hoppas bara de kan hålla mun.

Hade eg. Inte tänkt berätta för min chef förre v. 20 men nu vet hon. Behövde det helt enkelt.

Allt kan hända mellan himmel och jord! Satt igår och läste i boken jag fått av bm. I min värld vill jag i dagsläget föda utan medicinsk smärtlindring. Massage och varma vetekuddar samt andning. Men klart lustgas om det skulle behövas, är inte utesluten till att inte få hjälp. Men helst inte. Vill helst ta hjälpen från min man.
Vi märker hur det blir senare när det väl är dags =) kommer jag att tycka samma då?