Väl hemma var allt underbart ett tag. Maken hämtade hem barnvagnen och oj vi fick 1100kr i presentkort och värdecheckar som motsvarade värdet på vagnen samt extra bonus. Så nu ska det shoppas på barnens hus!
Min bror bokade en sista minuten resa upo hit över helgen. Fick mig en trevlig överraskning. Han satt i vår lägenhet när vi kom hem.
Efter ngn timma så var vi ensamma. Kändes till en början skönt
Sedan började ngr timmars helvete. Lille D grät och gick inte att trösta. Hade troligt magknip och jag glömde helt bort allt! Började själv i slutändan gråta hysteriskt, vad var jag för mamma? Gud kanske åkte hem för tidigt från bb... helvete!
Maken var inte ngn vidare tulk hjälp. Han visste inte heller. Såg att han var frustrerad. Men han försökte peppa mig och trösta. Saken var att det bara kändes värre.
Var nära på att ringa min mamma och be henne komma. Vilket jag inte gjorde. Tacksam över råden jag sedan fick av en kollega och en vännina. Båda är nyblivna mammor. Bad maken gå och lägga sig. Instinkter kom och med tjejernas info. Vaggade och rapade bebis. Han hade magknip! Ammade och sen sov vi lite i omgångar mellan amningen under natten.
Så var allt bättre! Det var min största panikattack och höll sig i ca 3h.
Somnade vid 6 då maken tog över och kom bara och väckte mig för amningen. Han vill ha bröst i stortsett en gång i timman till varannan timma.
Den lilla sömnen gjorde gott och nu när han gallskriker så känns det inte hopplöst utan bra. Det är helt enkelt att börja utesluta allt.. närhet? Vagga? Bröst? Smutsig blöja? Och all med en massa kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar